4.4. Sven Wernströms världsåskådning

Kunskapsteori och verklighetsuppfattning

Det är lätt att förstå att Wernströms syn på världen är att den är en social konstruktion, ett påhitt av de som bestämmer, makthavarna. För oss vanliga människor är två plus två fyra och Norge ligger norr om Danmark oavsett vem som säger det. Så inte hos Wernström. Hans syn på kunskapsteori och verklighetsuppfattning kommer fram i Den underbara resan 2, sid 152. Experter i form av en Forskare, är inhyrda för att berätta om kraftledningar och försäkrar att de är ofarliga, varvid en ur publiken frågar:

”Hur mycket har du fått för att säga det där?”

Just denna scen är representativ för Sven Wernströms föreställning om sanningen: alla sanningar är konstruktioner underkastade penningens krav. Allting flyter. Ingenting är sant eller falskt. Allt vi tror är sant eller falskt är bara sociala konstruktioner som beror på makthavarna. Denna inställning ligger till grund för samtliga böcker Sven Wernström skrivit.

Konspirationstänkande

Det dunkelt tänkta av Erik Åsgardär en bok om konspirationsteorier och man kan med Åsgards framställning följa den konspirativa mentaliteten. Hos Sven Wernström finns ett likartat tanke- och argumentationsmönster som hos andra konspirativt lagda, både kommunister som förnekar Stalins brott, nazister som förnekar Förintelsen och de som förnekar att Joe Hill var skyldig (samt i förbigående hos andra grupper som Jehovas Vittnen, Scientologer, Objektivister m.fl).

Deras sätt att argumentera är precis likadant och de har alla vad Åsgard kallar den konspirativa mentaliteten. Den kännetecknas av fem punkter och återkommer i de flesta av Sven Wernströms artiklar och böcker:

1. En ständig kamp mellan det onda och det goda.

Inga kompromisser. Det går inte att samtala med fienden. Den måste oskadliggöras

2. En apokalyptisk världsåskådning

Rädsla för domedagen. Fienden är näst intill allsmäktig. Varje fördröjning är ödesdiger. Tiden håller på att rinna ut. Vardagen är därför mörk och dyster.

3. En tydlig antielitism och antiintellektualism

Fienden är nästan alltid samhällets elitskikt. Oftast en politiker.

Antiintellektuell i betydelsen att man accepterar alla bevis pekar mot en konspiration och avfärdar alla som går mot.

4. En stark förlitan på utvalda fakta och detaljer.

Trots antiintellektualismen anstränger de sig för att stapla fakta, händelser och namn på hög. ”Genom att ständigt ifrågasätta det lilla (delarna) hoppas de så tvivel om det stora (helheten)”.

5. En tro på att ingenting sker slumpartat och att allting hänger samman.

Ingen slump, inga misstag. Någon har velat det som händer. ”Resultatet är en synnerligen välordnad fantasivärld som saknar motsägelser och motsättningar”. Eftersom inga tillfälligheter finns i den egna fantasivärlden måste man söka de gömda, dolda sambanden utanför. Därför spanar de hela tiden efter saker som klargör och förbinda de dolda sambanden. Speciellt den sista punkten återkommer Wernström till i sina böcker.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

en sida om författaren Sven Wernström