38. Det sista vapnet

038.det-sista-vapnet

1984. 198 sidor.

Handlingen är att sextonårige Rickard, som kallas ”Räkan”, (check punkt 7: löjligt smeknamn) åker till Sydamerika för att besöka sin far som tillverkar vidriga vapen riktade mot barn.

I övrig är boken bara trist uppräkning av hur dåligt allt är i Sydamerika. Utan, förstås, att ge några svar eller komma med lösningar. Att Wernström i slutet på sin bok Tusen år efteråt kallar detta en av sina bästa böcker är ett mysterium.

En sak som sticker ut med boken är att den har ett extra fult omslag, inte ovanligt för Wernströms böcker, men just detta är lite väl dåligt. Och en inkonsekvens; i Det sista vapnet förekommer en bok om bodybuilding som huvudpersonen tränar till. Det är extremt ovanligt för en vänsterförfattare att man bryr sig om det fysiska. En ful, spinkig kropp är ett tecken på upphöjdhet över ”borgerlig” moral, som är ytlig och fokuserad på det yttre. Men fenomenet är ett tidens tecken. På 80-talet kom en reaktion mot fulheten och håglösheten som kännetecknade 70-talet. Istället kom fokus på yuppies och tjäna pengar. Den nya moralen visade sig även i att man inte längre var likgiltig för stil och etikett. Även saker som aerobics och styrketräning blev på modet. Det var en motreaktion mot slappheten och fulheten som socionomvänstern gjort till norm på 1970-talet. En bra bok som tar upp detta är Mats Gellerfelts Handbok för ungkarlar.

 

Det egentligen enda intressanta i boken är när Wernström åter bevisar sin dragning åt pedofili. Det sker när en kvinnlig barnpsykolog introduceras (15) som sedan förför huvudpersonen med orden (93):

”Småpojkar är det bästa jag vet. Stora småpojkar, big little guys, om du förstår vad jag menar”

Jotack. Vi förstår väl vad SW gillar att skriva om. Lärare och personer i beroendeställning som utnyttjar sina positioner för att sexuellt hantera sina klienter. Ett vanligt tema hos Wernström. Ibland handlar det om barn så unga som i trettonårsåldern.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

en sida om författaren Sven Wernström