05. De hemligas ö

005-de-hemligas-o

Bild från bloggaren Jspr (länk)

De hemligas ö  är från 1966,192 s, Geber förlag.  Bloggaren ”En man med ett skägg” skriver om den här. En TV-serie gjordes på boken som ligger på SVT:S öppet arkiv här.

Ramhistorien är en grupp barn som blir strandsatta på en öde ö och får leva stenåldersliv. Där lyckas Håkan, den smartaste och driftigaste pojken, lägga beslag på mer än de andra, och dessutom den snygga tjejen. Enligt Wernström slutar det lyckligt med att man gör revolt mot Håkan och stjäl hans varor för ”ingen får äga mer än andra”. En riktig backlash.

De hemligas ö är en av Wernströms bra böcker, den är fantasirik, spännande, originell. Tanken på ett gäng strandsatta barn som tvingas överleva är onekligen ett fantasieggande och underhållande scenario. Den bok man mest tänker på är William Goldings Flugornas herre. Men till skillnad från Golding vill inte Wernström bara berätta, han vill pådyvla sina åsikter på läsaren. Han manipulerar historien för att få in alla händelser i sin kommunistiska övertygelse. Som vanligt talar Wernström med halvsanningar och resonemangsluckor. Det krävs mängder med inkonsekvenser och utelämnade fakta för att hålla det marxistiska resonemanget igång:

En sak värd att nämna är punkt 12 i listan över punkt sex i dennas sidas rubrik, ”Vad skriver Sven Wernström om?”: upprepningen. Scenariot barn som lever stenåldersliv finns i Resa på en okänd planet 1967, Äventyraren 1980 och Tusen år efteråt 2012. Som sagt skriver Wernström bara samma sak om och om igen.

De första 40 sidorna är uppbyggnad. Väl på ön bygger barnen en hydda med en yxa de lyckats rädda. Yxan är den viktigaste artikeln på ön. Håkan, ett av de större barnen vill ha tag på den, men Bengt, ”Benka”, huvudpersonen, gömmer yxan. Till slut lyckas Håkan stjäla den (54).

Håkan anställer några pojkar för att arbeta för sig i utbyte mot att bo i hyddorna han bygger. En av dem har dessutom ett staket – en av Wernströms symboler för att visa avgränsning av mitt och ditt (69).

Vid ett tillfälle ser Bengt ett trägevär som ser ”nästan riktigt ut”, han ”var avundsjuk på de där gevären” (79). Det är bytt mot en säkerhetsnål. Inte förrän senare inser de att en säkerhetsnål kan man meta med; ett trägevär är bara en leksak. Trägeväret är Wernströms symbolik för att visa hur människan bara är en lekboll i samhälls-”krafterna”; att alla är som barn som bara följer impulser och tar intryck av allt och alla runtomkring dem; ingen har omdömes- eller urskillningsförmåga. Min tanke är att vilket barn som helst på en öde ö aldrig skulle byta ut en säkerhetsnål mot ett trägevär. Men jag har högre tankar om människans förmåga än Wernström.

Dessutom visar episoden på kapitalackumulationen; hur en person, Håkan, samlar produktionsmedlen, här i form av säkerhetsnålar, hos sig. Det första problemet i paradiset, syndafallet i form av privategendom, har redan skett. Nu är det dags för saker att bli värre och värre, vilket de blir. Det blir bråk mellan två grupper av barnen pga att den ena gruppen säger att det är deras hydda

för det var de som hade byggt den. (den andra gruppen) påstod att det var deras hydda lika mycket , eftersom de bodde där de också.”(77)

Inga svar från Wernström om hur man skall lösa situationen (check punkt 15, inga svar). Istället kommer en inkonsekvens:

Tydligen var det trångt i den där hyddan. Det hade börjat med ett gräl om vem som skulle ligga på de bästa platserna vid väggen och vem som skulle ligga ute på golvet

Wernström medger att vissa saker är bättre än andra. Att de bästa platserna är begränsade. För att få ordning ”gällde att stifta lagar” kommer man överens om på ön (Wernström är inte anarkist i alla fall, det kan man allt ge honom).

”Man måste skilja på fast och lös egendom, Jag tycker att all fast egendom skall vara gemensam. Alla skall ha rätt att bo i en hydda, sen gör det desamma vem som äger hyddan”, fast egendom är gemensam, lös ”får inte stjälas”

”all mat skall vara gemensam”, alla har rätt att samla, men ”alla måste dela med sig också”, ”Alla ska hjälpas åt med det dom kan” (81)

Lägg märke till hur Wernström hela tiden undviker ordet ”privat”. Dessutom, vad bråket tidigare gällde var ju de bästa platserna, inte ”rätten” att bo i hyddan. Inga svar från Wernström hur man löser konflikten. Observera orden ”måste” och ”ska”; med vilka maktmedel tänker SW tvinga dem som inte hjälper till? Inga svar. En annan sak är förutsättningen i diskussionen, att det helt enkelt är så att det bara finns ett överflöd åt alla.

Bengt blir vald till hövding, för han är klyftig (82). Vilket är en inkonsekvens, vissa elitmänniskor är tydligen klyftigare än andra. Samtidigt är alla jämlika. Vissa är väl helt enkelt mer jämlika än andra.

Två ur den ena gruppen flyttar och hyr yxan av Håkan mot betalning. De andra blir häpna över att Håkan vill ha hyra, ”Något så idiotiskt hade de aldrig hört talas om förut” (95). Vad som för de flesta andra på jordklotet är självklart uppfattar herr Wernström som idiotiskt (upprepas s 66,95,114,116,117,118). Argumentet är på något sätt att det är fel att ta hyra för det man äger – fast för att få historien om den ondskefulle kapitalisten att gå ihop, så har Wernström brasklappen att Håkan stulit yxan.

Wernström passar på att lägga fram sin egen syn på verkligheten, han vill ha vetenskapsdyrkan, förnuft och erfarenhet. Skrock är fel. Rätt är ”sånt som man kan pröva flera gånger och som är lika sant varje gång” (98,105) Wernström har tydligen totalt missat att socialismen är världen mest beprövade och misslyckade ideologi. Att boken är från 1966 visas också av ett härligt anakronistisk citat, ”Det är en god sak med flickor att de ofta är intresserade av matlagning” (53). Så skulle en barnboksförfattare knappast skriva idag.

Sedan går något fel; resurserna börjar tryta (102). Det blir bråk mellan de två grupperna när de möts vid mat samlingsplatser med bär och nötter. (109) Slutligen blir det krig (128). Wernström smyger med att det kanske låg något annat bakom än bara struntsaker? Dvs han antyder att kriget är medvetet skapat av Håkan för att sälja vapen och äga ännu mer (169,174) (check punkt 14, konspirationer). Trots att maten tryter och ingen tvingat den grupp som startar bråket till något.

I en av böckerna om Trälarna lär skolan ut att de rika är rika för de är duktiga, vilket Wernström säger är fel. Det upprepar han även om kungarna i Den underbara resan. (check punkt 12, upprepning)

Kriget slutar och de besegrade för höra att ”allting räckte bra åt alla när de höll fred” (151). Vilket ju inte kan stämma. Det stod ju tidigare att det var ont om mat. Några flyttade ju därför att det inte fanns utrymme. Jägarna får varma kläder medan de andra fryser, det skapar missnöje (159) Detta är en till av Wernströms inkonsekvenser, elitismen, att de som arbetar under svårare omständigheter får varmare kläder. Alla skulle ju ha lika av allt.. Den gode hövdingen Bengt avsätts pga det är ont om mat, och Håkans handgångne man tar över (162). Men ingenting förändras (166). Sedan blir det helt plötsligt sämre (169,171). Utan att Wernström förklarar hur eller varför.

Den nya ledningen inför böter för småsaker, med arbetsplikt (170). Vad man hade för straff innan förtäljer inte Wernström. Sedan kommer en ny inkonsekvens då Wernström säger emot sig själv. Tidigare har han slagit fast att det är ”idiotiskt” att ta hyra, nu inser alla på ön att om man hyr ut något tar man hyra för det (172). Vilket gör att Håkan blir rikare och rikare.

Så får äntligen Håkan komma till tals. Hans inställning är att om han delat ut allt han hade bland alla

skulle alltsammans tagit slut utan att någon hade blivit särskilt mycket rikare, för de var ju så många och det skulle ha blivit så lite på var och en”(179)

Så det som SW stör sig på är inte att folk är fattiga utan det faktum att vissa har mer än andra; och Wernströms moral är kort och gott att det är bättre att alla är fattiga än att några har det än aldrig så lite bättre. Tala om slavmoral. Check punkt 13, Wernströms egen moral. Håkan ansåg sig rättvist rikare då han var duktigare på att skaffa sig saker och därför förtjänade dem. Vilket alla som läser denna bok borde hålla med om. Hans flicka anser att gud hjälper den som är ”arbetsam och sparsam” (180), ”Hon var den enda på hela ön som någonsin hade talat om Gud”. Lustigt att alla, säger alla, folkslag och kulturer på jordklotet har föreställningar om religion och gud. Det har aldrig existerat ett samhälle utan religion. Åter visar Wernström sin totala okunnighet om hur människan fungerar.

Till slut kommer bokens kulmen: Ungarna gör revolt och stjäl Håkans varor (185). Återinsatte ledaren Bengt

Fördelade allt byte rättvist. Det var inte så svårt, för nu fanns det ju både metkrokar och jaktvapen så att de kunde bli mat till alla”… ”Alla skulle ha mat, alla skulle ha sin plats i någon av hyddorna. Alla skulle också hjälpa till med det de kunde”.

Så helt plötsligt räcker resurserna till alla. Enbart för att de ägs gemensamt. På ett lika magiskt sätt har alla ”lärt sig jaga rådjur” (187). Som tidigare inte fanns i tillräcklig mängd. Mot slutet berättar Wernström om hur ett av barnen får barn själv (188). Otäckt med Wernströms pedofili. En sak han ”glömmer bort” är smärtlindring vid förlossning. Det finns som bekant inte i Wernströms utopier.

Boken slutar med att barnen blir upptäckta och återbördas till samhället (189). Motvilligt, ”Större länder förtrycker alltid mindre länder”, säger barnen i TV. Åter medger inte Wernström de fördelar civilisationen har, han säger att barnen börjar tänka på ”bio och TV och badrum och radiogrammofoner med de senast plattorna”. Och, ja, det är nog vad de skulle tänka på det läget. Kanske också narkos vid operationer och tandläkare. Det finns faktiskt fler fördelar med civilisationen än TV och ”grammofoner” (Vilken relik denna bok är! Vet ens dagens ungar vad en grammofon är?). Wernström är expert på att dölja allt det positiva som talar mot honom och hela tiden manipulera texten till sin egen fördel.

Det är i denna bok man förstår varför William Golding är stor litteratur medan Wernström skriver triviala barnböcker. Man kan också jämföra med äkta vetenskap, inte marxistiska fantasier och dogmer. Se på exemplet Påskön. Där gick det fel…..

 

5 reaktion på “05. De hemligas ö”

    1. Tog en på nätet; vet ej var. Vill du jag tar bort den?
      Eller lägger till en hänvisning till ”Bild: NN”?
      mvh
      Torbjörn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

en sida om författaren Sven Wernström