39. Den underbara resan 1-3, 1987

039-den-underbara-resan

Huvudperson: Nicke, 12-13 år

Den underbara resan från mitten av 80-talet är Sven Wernströms största projekt näst Trälarna. Det är också den mest upprepande boken han skrivit. Även boken mest innehåller upprepningar finns det faktiskt mycket bra med den. Den är en superpatriotisk bok som hyllar vårt svenska fosterland och vårt svenska kulturarv! En avhandling (se nedan) skrevs om den där man tar upp vad Wernström ser som typiskt svenskt och vad som är värt att värna.

Upplägget är bekant från tidigare böcker (Skatten i de fattigas by från 1970; check: punkt 12, upprepning): en pojke får följa med på en filminspelning. Ett TV-sällskap skall filma boken om Nils Holgersson. De åker runt i Sveriges landskap och följer bokens rutt. Det som gör denna bok till ett misslyckande är att den är mindre en tusensidig trilogi än upprepning av nära nog samma scenario i vart och ett av Sveriges 25 landskap. Så här ser scenariot ut:

A) Pojken, tillsammans med sin kompis eller lärarinnan, åker till ett landskap. Där ser de natur och besöker industri (i Lappland ser de tex fjäll och besöker gruvor).

B) De får höra att ortens industri, fabrik, skola el liknande, skall läggas ner/har lagts ner; de får även se naturförstöring.

C) Men hopp finns! Ty på orten finns ett gäng ungdomar och de sätter upp ett kulturprojekt, en pjäs, tidning eller dylikt, om hur illa det är att lägga ner industrin respektive skolan och hur dåligt miljön mår.

Så fortsätter det gång på gång i ettusensjuttionio sidor………… (se tabell nedan för en fullständig förteckning)

Som vanligt finns inga förklaringar hos Wernström om varför man lägger ner olönsamma industrier. Enligt Wernström är det tydligen på pin kiv från ”herrarna”. Om man har en kolgruva och kolet tar slut, vad skall man göra? Gräva i luften? Samma gäller förstås om man blir utkonkurrerad av andra kolgruvor som gör att det inte längre är lönsamt att gräva i den första gruvan. Enligt Wernström har alla ”rätt” att gräva kol. Huruvida det finns kol eller inte i gruvan är mindre intressant. Det är ju tydligen ”herrarna” som ligger bakom om resurserna tar slut.

Det skulle vara intressant att veta hur en teaterpjäs kan få en olönsam verksamhet att helt plötsligt bli lönsam, men som vanligt tar inte Wernström detta. Inte heller tar han upp några exempel på industri som tar hänsyn till miljön (med få undantag, tex vindkraftverk i Halland) eller faktiskt är lönsam och genererar pengar till samhället. Istället fyller Wernström på med megafloskler om ”herrarnas” och ”överhetens”  makthunger m.m. som ligger bakom allt dåligt. Wernström skriker ut sin protest mot värdens hårdhet i sin bok:

Varje människa har rätt att få lära sig ett yrke. Och varje människa har rätt att få ett jobb och en inkomst att leva på” (Den underbara resan 1, s234),

Alla människor måste ha jobb för att känna att dom är nåt…. Ett samhälle som inte kan ge sina ungdomar är ett dåligt samhälle” (a.a. s212).

De sjutton karakteristika som Wernström alltid fyller sina böcker med är även de återkommande. Ett litet urval: Verkligheten, försäkrar Wernström oss, är en social konstruktion, (check: punkt 1, DUR 1 s 152 eller DUR 3 s 192,292). Som det uttrycks i en avhandling om boken:

”I Den underbara resan blir Lagerlöfs bok en representant för den borgerliga barnlitteratur som Wernström tar avstånd ifrån i ’’Socialistisk barn- och ungdomslitteratur’’.

Han menar att skillnaden mellan den borgerliga och den socialistiska barnboken ligger i hur de förhåller sig till individ och samhälle:

’’Medan den borgerliga barnboken ger förklaringar som grundar sig på individens egenskaper, ger den socialistiska barnboken förklaringar som grundar sig på samhällets motsättningar’’.

Huvudpersonen heter Nicke Teodorakis Svensson (check: punkt 7, löjliga namn. Allvarligt, vem skulle döpa sin grabb till ”Teodorakis”?) Det finns en sund sexualitet! (check: punkt 5, sexualfixering; DUR 3, s 77) Som undertrycks av religion och kyrka (check: punkt 10, anti-religion). Wernström lyckas till och med slänga in lite sexualiserat våld och våldtäkter (DUR 3, s 65,79,80) – ingen bok till 11-12 åringar utan det!

Och samtidigt med våldtäkter och sexuella trakasserier kommer antiamerikanism (check: punkt 8). Enligt Wernström är tydligen hela Nordnorge rena rama vilda västern. Så går det när man är med i NATO, för givetvis är det amerikanska soldater som står för alla våldtäkter i Nordnorge. De stackars norrmännen låser förtvivlat in sina döttrar för att skydda dem. USA-besattheten gäller inte bara sexualiteten. Som vanligt gäller att USA-hatet flödar över vid varje tillfälle, vare sig det har med handlingen att göra eller inte (tex DUR 3, s 40,65).

Och även hebefili. Det förekommer ingen nedskriven sex, men det tangerar när barnen, elva och tolv år gamla, som lämnas ensamma i stugan av de vuxna:

Vi värmer varandra.. (i britsen) blev det snart varmt… Lotta kramades gott” (DUR 2, s 346)

Självklart får vi veta att alkohol bara är till problem (check punkt 6, bla DUR 1 s 212, 356) samt att den svenska skolan är allmänt värdelös, (check: punkt 11, DUR 1, s173).

Det finns ett par punkter till med Den underbara resan som är värda att ta upp noggrannare. Wernström gör en vidräkning med sig själv: före 1963 skrev han massor av skräpböcker, framför allt för Wahlströms förlag. Några exempel:

Nu i slutet på åttiotalet distanserar han sig mot vad som på sjuttiotalet kallades ”skräpkultur” eller ”kiosklitteratur” och ger en känga mot de som ”lockat en massa barn att läsa en massa dynga och ställt till väldiga bekymmer för lärarna i landet” (298) (se även här). Han ber inte om ursäkt för sin egen del, han bara anklagar affärsmännen.

En ny företeelse hos Wernström är invandringskritiken (s170-172), ganska unik hos vänsterförfattare, och absolut unik så tidigt som 80-talet. Till assyrier som vill låta sina barn fasta deklarerar han:

Jahaja, det där kanske är bra hemma hos er, men nu är vi i Sverige och i Sverige gör vi så här

Redan på 80-talet var all kritik mot invandring och främmande kulturtraditioner förbjudna enligt samhällskonventionen. Det existerar inte någon annan vänsterförfattare som sagt något liknande på 80-talet. Även den öppna homofobin och homosexhatet var ovanligt hos en vänsterförfattare vid denna tid, men Wernström följer som bekant inte med tiden (DUR3, s 339)

Kopplad till att boken är skriven och utspelar sig i slutet av 1980-talet finns ett intressant faktum: Wernström upprepar gång på gång termen ”krisen” i Sverige:

Svartjobben bredde ut sig i krisens Sverige” (DUR 1, s 43)

Det bli värre och värre, ju mer arbetslösheten ökar” (DUR 2, s 35)

Sanningen är att det inte fanns någon kris vid denna tid. Istället gör vi en check: punkt 2, allt är dåligt. Wernströms syfte är att få samhället att verka dåligt för att han inte gillar det. 1987 fanns mer jobb än arbetare. Det var inte frågan om avskedanden, det var inte ens frågan om man skulle få lönehöjning. Frågan var hur mycket löneförhöjning man skulle få. Poeten och finansministern Kjell Olof Feldt talade i rutan till svenska folket att de måste lugna sig med löneökningarna för att det inte skulle bli inflation. Jag vet, jag var med.

*

Den underbara resan är en av Sven Wernströms böcker som blivit föremål för större studier. En avhandling skrevs av Maria Andersson, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, kallad ’’Sverige i rövarhänder.’’ Berättelsen om nationen i Sven Wernströms Den underbara resan (länk

Avhandlingen är värd att ta upp i analysen av denna boktrilogi. Framför allt för att se på Wernströms uppfattning om nationen och nationalism. En av Wernströms inkonsekvenser är hans patriotism (check: punkt 17). Idag, 2018, tar sig denna patriotism uttryck i ett motstånd mot invandringen. Tidigare tog det sig uttryck för en sympati för den svenska kulturen. Wernström skriver uppskattande om vårt svenska fosterland och allt som är bra och unikt med det.

Superpatriotismen och vurmandet för det svenska gläder varje nationalist och är en rejäl skrevspark åt både fosterlandslösa nyliberaler bland moderaterna, likväl som hos de vänster och socialister som känner likgiltighet för vårt enda och unika Sverige!

”I denna artikel analyserar jag bilden av Sverige i Den underbara resan med utgångspunkt i teorier om skapandet av en nationell identitet. Jag undersöker hur nationen och dess medborgare beskrivs i Wernströms trebandsverk…

Sambandet mellan nationsskapande och berättelser har fått mycket uppmärksamhet inom forskning om nationalism under de senaste decennierna…

Begreppet ”nation” har definierats på olika sätt under olika historiska perioder, men det moderna nationsbegreppet börjar huvudsakligen växa fram under 1700-talet. Enligt Nationalencyklopedin kan man i romantikens och franska revolutionens efterföljd tala om tvåt yper av definitioner _ en statsnationell och en kultur- eller etnonationell. ”Nation” kan åsyfta dels medborgarna i en stat oberoende av bakgrund, dels en grupp människor som förenas av en gemensam härkomst eller särpräglad kultur, vilken bland annat kan sammankopplas med gemensamt språk eller religion (www.ne.se, uppslagsord ”nation”, hämtad 2012-09-14). Den underbara resan aktualiserar både den stats- och kulturnationella definitionen i framställningen av Sverige och svenskarna, samtidigt som nationens status som en konstruerad och även ifrågasatt enhet lyfts fram…

Vad som innefattas i begreppet ”svensk” varierar i Den underbara resan, delvis beroende på vem som talar. Ibland används den statsnationella innebörden, som i blockcitatet om samer och svenskar ovan, men den utmanas ofta av en definition av svenskhet som utgår från kultur och en kärlek till naturen. Benedict Anderson har lanserat termen ’’föreställd gemenskap’’ för att definiera nationalism. Han menar att nationalitetskänslan baseras på föreställningen om en gemenskap med människor man aldrig har träffat och att denna gemenskap anses vara jämlik, trots att faktisk ojämlikhet kan råda inom gruppen (21f). I Den underbara resan skapas en likhet mellan olika landsdelar i föreställningen om ett gemensamt språk och kulturarv:

Det vi alla har gemensamt är vår kultur. Till den hör allt som är typiskt för Sverige, antingen vi skapat det själva eller fått det från utlandet. Det är sång, musik och litteratur, måleri, skulptur, dans, teater, lekar, byggnadskonst, politik, mötesteknik, julgran, midsommarstång och historia… ’’ (Wernström, vol 1 314f).

I nationalismens retorik framställs ett dylikt kulturarv vanligtvis som specifikt knutet till nationen och uråldrigt (Hobsbawm 25), men i Wernströms citat poängteras att traditionens ursprung är oviktigt. Svenskheten utgår inte från en idé om kulturell särart eller renhet. Här är det i stället delaktigheten i en kultur, oavsett bakgrund, som är det centrala. Definitionen av svenskhet är mestadels inkluderande, snarare än exkluderande. På samma vis som den svenska kulturen kan ha utländskt ursprung inkluderas invandrare med självklarhet i Wernströms Sverige och i texten finns ett internationellt engagemang, bland annat uttryckt genom Lottas klippbok om världen barn. Den svenska gemenskapen utesluter följaktligen inte en gemenskap över nationsgränserna.”

Detta om den rena nationalismen. Wernström tar även upp specifika delar inom kulturen och religionen:

Samtidigt markeras ett främlingskap gentemot framför allt muslimska invandrare, som associeras med barn som tvingas fasta och ingå barnäktenskap:

’’Det är mot svensk lag! Här måste vi säga ifrån. I vårt land får vuxna människor inte göra affärer med trettonåriga flickor! I vårt land får barn inte svälta och törsta tills de svimmar!’’ (Wernström, vol 1 170).

Det är dock religionens villfarelser snarare än en främmande kultur som kritiseras. I texten benämns sederna som vidskepelse och i ’’Socialistisk barn- och ungdomslitteratur’’ tar Wernström avstånd från all religion som just vidskepelse (87). Den underbara resan framhåller dock att det snarare är svenska barn än invandrarbarnen som utgör det större problemet:

’’De växer upp i en kulturell fattigdom. De uppfostras av en teve som är sämre än det sämsta seriemagasin. De väntar sej inget av framtiden. De blir hatfulla’’ (Wernström, vol 1 173).

Utan fast förankring i en kultur och samhällsgemenskap blir människan rotlös och bryts ner. Den tydligaste gränsdragningen mellan svenskt och icke-svenskt i Wernströms berättelse formuleras varken med utgångspunkt i medborgarskap eller kultur utan i förhållningssätt till landets naturtillgångar. Känslan för naturen har av flera forskare framhållits som central i den svenska nationella identiteten (min fetstil) under 1900-talet (t.ex. Frykman & Löfgren 45_ 73). I Den underbara resan heter det:

’’Alla svenskar har en bild av Sverige. Det gör detsamma om de bor i stan eller på landet. Alla har en bild av Sverige med hagmarker och öppen grönska’’ (Wernström, vol 1 308).

Texten beskriver hur det svenska landskapet håller på att försvinna på grund av kalhuggning, miljöförstöring och nedläggningen av småjordbruk, och det är politiska makthavare och storföretagare som sägs bära ansvaret. I ett infogat tal av Sara Lidman om Norrland blir konflikten tydlig:

’’Beslutsfattarna sitter i Stockholm. De talar om Sveriges okränkbarhet samtidigt som de kränker halva landet genom att förskingra dess tillgångar och göra det obeboeligt’’ (Wernström, vol 3 279).

Att vara svensk handlar här om att värna landets tillgångar och bevara dess natur, vilket också får konsekvensen att en same som Jompa inkluderas i svenskheten för att han tar bättre hand om naturen än etniska svenskar (Wernström, vol 3 38). Stinas beskrivning av sin undervisning av Nicke kan ses som en metakommentar:

”Varje sak du lär dej är som en pusselbit till vår kultur. Tillsammans ger de bilden av vårt land, vårt folk, vår historia, oss själva och det vi har gemensamt. När vi ser den bilden klart, då kan vi bestämma vad vi ska göra med vårt land och med våra liv. (Wernström, vol 1 315)”

*

Den underbara resan del 1

Skå-ne

Ble-kinge

Ö-land

Got-land

Småland

Öster-götland

Sörm-land

Närke

Västmanland

Dal-arna

Upp-land

A

50,59,

93

117

158

211,223,

249,267,273,

286

345

B

50,60,

110

121,130,

158,165,

212,223,

249,267,273,

288

345

C

68

132

164

215,223,

262,267,273,

288

348

I Skåne finns bara presentation av karaktärer och fokus på kultur. Öland och Sörmland är bara historiska återblickar.

Den underbara resan del 2:

Stockholm

Gävle

Hälsingland

Medelpad

Ångermanland

Västerbotten

Norrbotten

A

6

82

129

170

246,260,

311

B

6

96

133

173,182,189, 191

247,260,266, 267,277-280,

312

C

24,71

83-91

151

247,260,267, 279,

314

Del 2 utmärkts mest av långa bombastiska tal om hur dåligt allt är och hur falsk skolan är. I Medelpad och Ångermanland är det enbart historiska betraktelser. Det är också överdrivet mycket miljö- och fredstänk i denna bok.

Irriterande är alla de falska myter Wernström tar upp för att stödja sin sak. Om man har rent mjöl i påsen behöver man inte ljuga för att stödja det man tror på, men Wernström tar upp alla myter han kan i sina böcker. Bara de sprider hat mot ”herrarna”. Ett exempel är den sedan länge avslöjade lögnen om att militären ”krossade (Victor Jaras) fingrar och sa: Spela nu om du kan!”. Göteborgsposten söndag 6 dec 2009 (redaktör Magnus Vasell):

”Den mördade trubaduren Victor Jara fördes igår, 36 år efter sin död, till den sista vilan på en kyrkogård i Santiago. En undersökning av Jaras kvarlevor styrker att han sköts till döds men inte att hans händer, som myten gör gällande, var sönderslagna”

Wernström tar även upp den dömde mördaren och fackföreningsagitatorn Joe Hill (80). Hill dömdes för rånmord på en herr Morrison. Enligt Wernström är det ”ingen som vet” vad som hände. Wernström döljer  den massiva bevisningen. Enbart för att den riktas mot en av vänsterns martyrer. Han ställer upp på mord och rån så länge det är en ”kamrat” som begår brottet.

Den underbara resan del 3:

Lappland

Jämtland

Härje-dalen

Värmland

Dalsland

Bohuslän

Västergötland

Halland

A

30,57,82

108

136

181

244

251

283,308,328,

348

B

32,60,69,70, 71,72,82

111

123

185

246

254

285,295,296, 299,303,310, 313,328,330, 334,340,

348,349, 373,

C

59,63

112

159

213-216

223

256

288,300,331, 336-341,

360-369,

BONUS:

Det finns en herre som också läst Wernström. Följande har han skrivit om Den underbara resan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

en sida om författaren Sven Wernström