Trälarnas uppror från 1976 är en i raden av Trälserien, Wernströms mest kända verk. Den utmärks av de vanliga sjutton karakteristiska kännetecknen som återkommer i varje verk av Wernström.

I detta fall gör jag bara en snabb genomgång över diverse kommentarer i boken. Det är inte meningsfullt att göra en djupare analys:

 

1400-tal ”Resningen vid Ringstaholm”. Huvudperson: Jöran och Otte
7	Rikemän krigar mot rikemän
13	Det blir adelsvälde, och då är det slut med glädje i den landsänden
17	Herremän byter ofta sida, är opålitliga
26	”När herrarnas makt minskar, ökar folkets välstånd”
33	Pro fri sex
54	Sörmlandsbönder säger att det finns ingen fred så länge herrarna lever
55	Apropå herrarna: alla är rövare och förstår varandra
58	Alkohol
64	Vapen ger makt och respekt
77	Arbetare har högre moral och är mot våldtäkter, det begås bara av munkar och knektar
80	Det är bra att göra något för något men intet för intet
85	”varför skall man ha kung?” frågar en pojke, för fattigt folk behöver ingen kung
88	Stormän är mot folket
90	Krig gör folk dåliga, dvs om man bär ”annans plåt och vapen”
90	Folket är mot herrarna
95	Kravellskepp ger större världsherravälde

 

Inte mycket att säga om den första delen: man ser Wernströms besatthet att klanka ner på ”herrarna”. Han förfalskar historien när han påstår att sexualiserat våld bara begås av knektar och präster. Han upprepar sig om och om igen, och avslutar avsnittet med konspirationsteori.

 

1500-tal, ”Flickan i mörkret”, huvudperson: Ketil

 

Stormän försöker lägga beslag på bönders säd 100

Centralmakten skapas av de rika, ”Därmed kunde utsugningen av folket ta ny fart” 108

Stadsbor skapar att det naturliga är skamligt, exempelvis behovet av toaletter 117

Handel ger vinst även till de fattiga, men ”de flesta” får inget 128

Fri sex 140

De välbeställda straffas aldrig, de köper sig fria, men de fattiga får gruvliga straff 142

Nöd bryter lag, om en svältande stjäl och straffas, då är det orätt 144

Till horhus går borgare och sjömän, resande och andra 151

”Vanliga människor” har alltid föraktat överhetens tjänare mer än överheten 152

Positiv bild av präst som är för de fattiga 153

Smör är hårt arbete, pro arbetsmoral 158

Dackes uppror gällde överskottsproduktionen, ty pengar kan man inte få nog av. Kapitalism ledde till uppror, folket försökte försvara sig. De rika kallar dem upprorsmän, det var ett mörkt kapitel i Sveriges historia 166

Avsnittet avslutas abrupt med att huvudpersonerna bryter upp och ger sig iväg. En cliffhanger som i så många andra av SW:s böcker (tex Den underbara resan).

I övrigt inget nytt utom ett porträtt av en sympatisk präst. Det är ovanligt men förekommer ibland hos Wernström att vissa präster arbetar med de fattiga. 99 % av dem är förstås skurkar i ”herrarnas” tjänst. Trevligt är också att Wernström tar upp en god arbetsmoral. I det tidigare avsnittet tog han även upp att man inte kan få något för inget; en klassisk amerikansk replik, som går mot hans vänsterövertygelser. Alla har ju som bekant ”rätt” till allt enligt vänstern.

 

1600-talet, ”Drottningens skomakare”, Huvudperson: Anders

De rika levde i ”ofattbart överflöd. Svenska folket sjönk djupare ner i fattigdom och elände” 171

Man undrar ibland, när är botten nådd? Det finns enligt Wernström ingen hejd på hur det blir sämre och sämre. Någonstans måste det väl sluta? Någon gång måste det väl bli så att det svenska folket inte kan sjunka längre ner i fattigdom och elände, för de har det så eländigt som det kan bli? Eller?

”Vetenskapen håller på att födas ur vidskepelsen” 171

Wernström tar upp sex och säger att flickor var ofta havande vid giftemål i Sverige 173

Mer sex och antireligion: prästen hade ”förfört sin företrädares dotter som tillika var hans egen kusin” 173

Arbetare har liten chans i livet säger Wernström, de döms pga sin bakgrund 175

De mäktiga vill ha mer skatter och avgifter, de struntar i sjukdom, svält, dryckenskap, våld, och oseder 176

Ett barn får mörkrädsla för resten av livet pga utmätningsförsök vid två års ålder 180

De arbetslösa blir ”tagen till knekt eller båtsman” 186

Herrarna hittar på nya skatter, förbjuder hemmabryggning av öl 189

Ingen vet hur stadens borgmästare blev borgmästare, ingen har valt honom 189

Befälhavaren för stadsvakten ”kallade sig kapten” 191

Ingen kan förstå varför det finns en drottning, bara att gud vill det och ”Någon mening måste det väl ha” 192

Fyllebråk 194

Efter bråk blir fyra anhållna, de två rika släpps, ”den fattigaste av dem” halshuggs, ”orättvisan skyddades av vapen och folket kunde inget göra” 200

Busliv kommer av nöd, de fattiga blir allt fler, adel ”hittar på” nya sätt att utsuga 201

Värre än kedjor är meningslöst arbete, bygga murar etc, men egentligen är adeln rädda 208

Några fattiga gör en direkt aktion och förstör slakthuset, då det centrala vill att alla slaktar där 209

Mer om sex, när en handelsmans fru är otrogen, och Wernström nämner att det finns en naturlig förtrogenhet hos barn om sex 213

Pedofili. Vid många tillfällen förespråkar Wernström detta.

Herrarna roffar åt sig makt 215

När herrarna skriver använder de kanslisvenska som är obegriplig för vanligt folk, de okunniga skyller på sig själva 216

Men egentligen är det en medveten konspiration, det handlar om utländskt inflytande för att ”hindra folket att få reda på vad de mäktiga egentligen hade för sig” 218

En stor del av boken handlar om dåtidens skola och undervisning. Wernström följer sin vanliga bana och manipulerar allt så det stämmer in med hans världsåskådning. Han inleder med att slå fast att lärarna i skolan är elaka och slår barnen. De lär ut att

”Herren låter de redliga gå väl. Det skulle betyda att gud lät det gå bra för goda och hederliga människor. Men man kunde också vända på det: Om det hade gått bra för någon så bevisade det att han var en god och hederlig människa. Alltså: De rika var rika för att de var så hederliga och goda” 222

Wernström tillämpar falsk logik, ”Jag blundar när jag sover” är inte samma sak som att ”Jag sover när jag blundar”.

Skolan, försäkrar Wernström, är till för ”att öka elevernas utantillminne, att döda deras tankeverksamhet och att lära dem att lyda” 224

Det enda positiva är kulturen, som vanligt hos Wernström (261) (se Vad skriver Sven Wernström om, punkt 4). Sångläraren får ingen beskrivning (224) utöver att han aldrig slår barnen (264)

Vilket förstås beror på att Wernström vill koppla ihop kultur med positivt. Övriga lärare är förstås en annan femma:

Andraklassläraren gillar att ge stryk och har ”långa kanintänder och talade i näsan” 225

Han har dåligt utseende, alltså har han dålig moral. Jag tycker detta är bland det mest svårsmälta med Wernström. I likhet med andra dåliga författare som tex Ayn Rand, kopplar han ihop dålig moral med utseende. Det är ett barnsligt och fördomsfullt sätt att se på människan, och en bra orsak till att bekämpa hans böcker.

Elever tvingas piska kamrater 225

Teodiceproblemet 227

Världen är ”ond för några och god för andra” 227

Pest beror på hunger och svält 229

Som om inte de rika också dog i pest?

”latinet mättar dåligt i magarna” 229

Här ser vi en inkonsekvens hos Wernström, med tanke på hans kulturdyrkan. Man skulle kunna ställa honom frågan: mättar teaterpjäser?

Det finns en orsak och konspiration bakom att tiggarbarn svälter, förklarar Wernström. Enligt prästen skall man tacka god när kungen eller drottningen gör gott, men inte klandra när de gör ont 231

Barnet letar mening, när lillasyster dör 231

Sedan mer sökande efter mening 236

När freden kom strövade fattiga knektar runt, vilket ledde till mer utarmning och fler rädda kvinnor 232

Äntligen kom det sexualiserade våldet igen. Det är lustigt, först gjorde krig att allting blev dåligt och att knektar går runt och våldtar, nu blev det fred, och så helt plötsligt är det freden som gör samma sak. Det spelar alltså ingen roll om det är fred eller krig, huvudsaken är att Wernström får klaga.

När hantverkarna tar tag i saker själva fungerar allt 241

En präst är mot överhet 241

Intressant att vi har en god präst till i denna bok.

På sidan 243 blir Wernströms besatthet över sitt hat mot överklassen rent psykotiskt: drottning Kristina är känslokall och likgiltig inför den fina barnasången som de små oskyldiga barnen övat så hårt på. Hon beskrivs som liten, grånad, sned, grov (268).

Wernström tar upp drottnings Kristinas lyxliv med rövade dyrbarheter, promiskuitet, lesbianism, djurhetsning och byggandet av triumfbågar som kostade vad en skomakare skulle tjäna på 70 år, han drar slutsatsen att

”Inget av detta väckte förvåning. Folket har alltid vetat att överklassen lever som svin. ” 243

Peter Englund som är en riktig historiker och inte kolporterar propagandaböcker till barn skriver att hon var

”en synnerligen skicklig politisk taktiker”, ”Det var också när läget var flytande och obalanserat som Kristinas taktiska begåvning kom bäst till sin rätt.”, hennes analyser ”var både skarpsinniga och välunderbyggda, och som visar, trots allt, att hennes politiska begåvning inte var någon myt.”, ”Hon har ofta anklagats för ekonomiskt lättsinne, för det mesta med orätt. Någon ekonomisk idiot var hon alls inte.”

”Strävan efter självständighet hade fört henne från den svenska tronen till Rom”

”Om Kristinas väsen hade en kärna så står den att återfinna just i hennes obändiga frihetsdrift.
Hon var inte rädd för någon, några eller något världsligt. Så gick hon från att vara en människa ett med en given tid, dess tankar och tro, till att bli en för sig själv stående, tänkande och troende.”

En annan kritik är att Wernström upprepar detta om svineri med exakt samma ord i bok efter bok.

Wernström återvänder för att beskriva den irrationella rädslan hos barn för tex mörker 246

De mäktiga är fienden 252

De rika klarar sig bättre ju sämre det blir, ”Nöd är som gödsel för de rika” 255

Så…… om man använder Wernströms omvända logik måste alltså de rika arbeta aktivt på att skapa nöd, för då får de det bättre?

En av huvudpersonerna går med i nattvakten, tränar exercis, och undrar vad är ”meningen” med vapnen? De skall skjuta, men skjuta vem? ”Var det inte snarare en fråga om en träning i lydnad?” 255

En tjuv fångas och döms. ”Avsikten stod inte på papperet, men den var tydlig: Det skulle döljas att det var överhetens våld som utövades. Det skulle se ut som om folket självt straffade de fattiga offren för samhällets orättvisor” 261

Den totala likgiltigheten hos vänstermänniskor inför brottsoffer, som ofta själva är fattiga, kommer alltid att förvåna mig.

Nattväktarna avskaffas pg konspiration från överheten som anser dem olydiga 271

Istället skapas en stadsvakt som kallas ”meningslös”, men de arbetslösa måste gå med i den 273

Wernström kommer med en ovanlig sympati, för marknaden faktiskt, han tar upp att dåtidens krigsmaktsbeställningar förstör marknaden, ty de har företräde i affärerna 274

Överheten bränner ner staden, det är mordbrand och konspiration 282

Ett vackert citat från Wernström är när han tar upp sin egen moral, ”Grunden för mänsklig gemenskap heter arbete” 284

Ingen kunde på 1600-talet förklara frihetskampen med ord, ”Det fanns ännu ingen vetenskaplig teori att förklara samhälleliga skeenden med” 285

Dvs marxismen var inte uppfunnen. Det är det Wernström säger.

*

Trälarnas uppror är en oerhört trist och trälig uppräkning av hur dåligt och fattigt allt är. Ingenting är positivt, som vanligt hos Wernström, utom att sjunga sånger. En bok som lika gärna inte kunde blivit skriven. Dess enda syfte är att få barn att må dåligt och hata.